Ordlista astma och allergi

Akutbehandling
Medicinsk behandling som barnet tar strikt enligt skriven ordination om barnet får astmasymtom.

Allergen
Allergiframkallande ämnen såsom exempelvis allergen från katt, björk och jordnöt.

Allergi
När kroppen reagerar på olika saker som finns naturligt runt omkring oss. Det är immunförsvaret i kroppen som reagerar. När man har en allergi så fungerar inte immunförsvaret riktigt som det ska. Det försöker inte bara skydda oss mot sådant som är farligt för kroppen utan även mot sådant som hos en frisk person inte alls är farligt, som till exempel pollen och pälsdjur. Kroppen bildar antikroppar mot olika ämnen som man då blir allergisk mot.

Allergiantikroppar
Allergiantikroppar är en förutsättning för att man ska reagera allergiskt mot vanliga allergen från till exempel björk, pollen, pälsdjur eller födoämnen. Allergiantikroppar utvecklas av den egna kroppen och är tänkt som ett sorts försvar, men vid kontakt mellan allergen och allergiantikropp uppkommer symtom på en allergisk reaktion.

Allergiframkallande ämne (allergen)
Ämnen (allergen) som man kan reagera med en allergisk reaktion mot. Se ovan (allergen).

Allergisk reaktion
När kroppen reagerar mot något ämne som man är överkänslig mot.

Allergisk rinit
Allergisk snuva. Förekommer dels som säsongsbunden (intermittent, kallas också hösnuva) om besvären orsakas av pollen, dels mer eller mindre året runt (persisterande) om allergin är mot till exempel pälsdjur eller kvalster.

Allergitest
En undersökning (genom till exempel blodprov eller hudtest) för att fastställa om man är allergisk mot ett eller flera ämnen.

Allmänt luftvägsirriterande ämnen
Ämnen som retar slemhinnorna i luftrören, till exempel tobaksrök, trafikavgaser, parfym, målarfärg, kall luft, dimma och starkt doftande blommor.

Ansträngningsastma
Astma utlöst av ansträngning/fysisk aktivitet/lek.

Antihistamin
Används som läkemedel vid bland annat allergi och klåda. Antihistamin motverkar histamineffekter i kroppen och dämpar därmed den allergiska reaktionen.

Antileukotriener
Motverkar leukotrienernas effekter då de binder sig till samma cellers känselkroppar (receptorer) som leukotrienerna. Hindrar därigenom leukotrienerna att binda sig till receptorn och deras skadliga effekter i luftvägarna reduceras. Följden blir att det bildas mindre slem i luftvägarna, svullnaden minskar och luftrören vidgas.

Astma
En kronisk inflammation i luftrören inne i lungorna och attackvis uppkommande andnöd. Leder till att luftrören blir irriterade och svullna. Astman gör också att det blir mer slem i luftrören och ännu trängre när musklerna runt luftrören reagerar och drar ihop sig. När det sega slemmet täpper till blir luftrören så trånga att man får svårt att andas. Det är svårt att få in luft, och ofta ännu svårare att pressa ut luften.

Astmaanfall
Barnet får andnöd och oftast piper det i luftrören. Slemhinnan i luftrören svullnar och musklerna drar ihop sig, det blir som en "kramp" i luftrören. Dessutom bildas slem i luftvägarna. Detta gör att det blir mindre plats för luften att passera på, och mindre luft kan nå lungblåsorna. Det har blivit svårt att andas. Det är vanligtvis svårare att andas ut än in. Ibland kan utandningen försvåras så pass att det slutar att pipa. Barnet är då i regel kallsvettigt och sitter med uppdragna axlar och har svårt att andas. Utandningen är längre än inandningen. Eftersom det är svårt att andas ut under ett akut astmaanfall samlas luft i luftvägarna och det blir så småningom både svårt att andas ut såväl som in.

Bronker
Större luftrör som förgrenar sig från luftstrupens nedre ände. Bronkerna är de rörformiga partierna av luftvägarna. Till vardera lungan går en huvudbronk som delar sig gång på gång i allt mer fina bronker, så kallade bronkioler för att sedan sluta i alveoler (lungblåsor) där själva syrgasutbytet sker.

Bronkiolit
En inflammation i de små luftvägarna. Kan vara allvarlig hos små barn.

Bronkkonstriktion
Ett tillstånd som innebär att den glatta muskulaturen i bronkerna dras samman och luftvägarna blir trånga.

Histamin
Ett kroppseget ämne som finns i flertalet vävnader i kroppen. I samband med en allergisk reaktion frigörs histamin och ger symtom i form av klåda i ögonen, rinnsnuva, astma och nässelfeber. Mediciner av typ antihistamin motverkar en allergisk reaktion om histamin har frigjorts.

Hösnuva
Allergi, oftast mot vissa typer av pollen (pollenallergi). Man får ofta rinnsnuva och klåda och ökat tårflöde i ögonen. Tänk på att många med hösnuva har astma utan att veta om det och tvärt om.

Infektionsutlöst astma
Astma utlöst av en luftvägsinfektion.

Inhalationssteroider
Förebyggande medicin vid astma. Kortisonpreparat för inandning. Ges kontinuerligt under perioder eller under en längre tid.

Kortverkande luftrörsvidgande mediciner
Akutmedicin som tas vid behov. De gör att krampen släpper så att luftrören öppnas och det blir lättare att andas.

Leukotriener
Utlöser allergiska reaktioner. Leder bland annat till att luftrören drar ihop sig och till slemhinneinflammation med svullnad och slembildning som följd. För att leukotriener skall åstadkomma dessa effekter krävs att de kan binda sig till specifika bindningsställen på olika celler, så kallade leukotrienreceptorer. Dessa cellreceptorer finns huvudsakligen i luftvägarna.

Luftvägsinfektioner
Förkylningar.

Långverkande luftrörsvidgande mediciner
Förebyggande medicin vid astma som alltid ska tas tillsammans med ett kortisonläkemedel.

NO-mätning
Mäter kväveoxid (NO) i utandningsluften. Mängden NO hänger ihop med graden av inflammation i luftvägarna – ju mer NO desto mer inflammation. Mätningen är enkel, barnet blåser i en liten apparat. Vanligtvis kan man utföra NO-mätning från sexårsåldern (för då kan barnet blåsa i apparaten).

PEF
Peak Expiratory Flow. Mäts med hjälp av en PEF-mätare. Mäter hur mycket luft barnet kan blåsa ut under en tiodels sekund eller, mer precist, den maximala mängden utandad luft från de stora luftrören, bronkerna. Kan utföras i hemmet.

Pricktest
Ett allergitest där man droppar ett antal extrakt från vanliga allergiframkallande ämnen på huden på underarmen och gör ett litet stick, som är så ytligt att det inte gör ont, för att se om barnet är allergiskt mot något av ämnena. Om huden reagerat med svullnad och rodnad vid ett eller flera av sticken kan det tyda på allergi mot dessa ämnen. Pricktest kan inte utföras om barnet tar symtomdämpande allergimedicin (antihistamin), eftersom denna medicin även dämpar den allergiska reaktionen i huden.

RS-virus
(Respiratory syncytial virus) Ett vanligt förkylningsvirus som drabbar många varje år under vinterhalvåret. Vissa spädbarn kan bli allvarligt sjuka och behöva sjukhusvård. Sprids genom direktkontakt eller via luften när den som är förkyld talar, nyser eller hostar.

Snabballergitest
Ett allergitest som utförs genom att man lägger en droppe blod på en liten mätare. Man läser av inom 20 minuter och ser om man är allergisk mot något av ämnena som man testat för.

Spacer
Då små barn oftast inte kan använda en så kallad astmaspray behöver de ett hjälpmedel som kallas för spacer kopplat till inhalatorn. Denna underlättar inandningen för barnet. Spacern är i regel en liten behållare av metall eller plast försedd med näs- och munmask. Läkemedlet sprayas in i behållaren och barnet får sedan andas några andetag genom masken.

Spirometri
Ett lungfunktionstest som utförs hos doktorn. Mäter hur mycket luft barnet maximalt kan blåsa ut efter en maximal inandning. Det mäter både barnets förmåga att andas och hur stora lungorna är. Kan vanligen utföras från sexårsåldern (först då kan barnet blåsa i apparaten).

Underhållsbehandling
Förebyggande medicinsk behandling som tas för att hålla inflammationen i luftrören nere.