Undersökningar vid misstanke om astma
I de flesta fall är diagnosen astma inte särskilt svår att ställa. Diagnosen grundar sig på en beskrivning av sjukdomshistoriken och bedömning av lungfunktionen.
Luftvägstester vid utredning av astma
Det finns ett antal olika luftvägstester man kan använda för att utreda astma hos vuxna.
Luftrörsprovokationer
Luftrörsprovokationer görs för att mäta hur känsliga luftrören är och hjälper därmed din läkare att bättre kunna ställa rätt diagnos, förstå hur pass besvärlig din sjukdom är, vilka mediciner som kan hjälpa eller om det finns behov av att öka eller minska på medicineringen.
Ansträngningstest
Ansträngningstest är det enklaste och vanligaste bland dessa tester. Vid ansträngning dras luft ned i luftrören direkt via munnen utan att först värmas upp av näsan. Är luftrören tillräckligt känsliga kan de provoceras så att de drar ihop sig och det kan man mäta med hjälp av ett lungfunktionstest. Allt detta gör att det blir lättare att kunna ställa diagnosen astma. Ansträngningstest används inte bara när man ställer en diagnos utan också som behandlingsuppföljning.
Andra luftrörsprovokationer
Dessa tester är lite svårare att utföra, men kan i gengäld ge ytterligare information om det är svårt att ställa diagnos eller om det är svårt att få medicineringen att fungera. Undersökningarna går till så att man får successivt andas in stigande doser av vissa läkemedel som hos den luftrörskänslige kan få luftrören att dra ihop sig, vilket mäts med hjälp av ett lungfunktionstest.
Lungfunktionstester och test av inflammation i luftvägarna
Det finns några olika lungfunktionstester och ett inflammationstest som kan göras när man ska ställa diagnos eller som kan användas vid behandlingsuppföljning. Man kan bland annat mäta PEF, utföra en spirometri eller mäta NO. I styckena nedan följer beskrivningar av vad de olika testerna innebär.
Mätning av PEF
Peak Expiratory Flow. Mäts med hjälp av en PEF-mätare. Mäter hur mycket luft du kan blåsa ut under en tiondels sekund, eller mer precist, den maximala mängden utandad luft från de stora luftrören, bronkerna. PEF-värdet sjunker vid försämrad lungfunktion, till exempel vid astma. PEF-mätning kan utföras i hemmet.
Spirometri
Spirometri är ett annat lungfunktionstest som utförs hos läkaren. Spirometri mäter hur mycket luft som maximalt kan blåsas ut efter en maximal inandning. Det mäter förmågan att andas och hur stora lungorna är och ger därigenom fler upplysningar än PEF-mätningen, som ju bara mäter luftflödena i de stora luftrören.
Mätning av NO
NO-mätning är en nyare metod där man mäter kväveoxid (NO) i utandningsluften. Mängden NO hänger nämligen ihop med graden av inflammation i luftvägarna – ju mer NO desto mer inflammation. Mätningen är ganska enkel och går till så att du blåser i en liten apparat. Genom att mäta NO får läkaren uppfattning om inflammationen i luftvägarna vid allergisk astma och kan då bättre skräddarsy behandlingen. En spirometriundersökning ger inte denna information om inflammationsgraden. Än så länge finns NO-mätning endast på vissa mottagningar i öppenvården och på vårdcentraler.
Allergitest vid misstanke om allergi
Har du återkommande astmabesvär är det viktigt att ta reda på om du har någon allergi som kan vara en av orsakerna till symtomen. Detta kan man göra genom något av följande allergitest:
Blodprov
Det enklaste sättet att ta reda på om du har någon allergi är genom att ta ett litet blodprov som sedan analyseras på ett laboratorium vad gäller förekomst av så kallade allergiantikroppar mot vanliga allergen såsom pälsdjur, pollen, kvalster mögel och födoämnen.
Pricktest
Man kan också göra ett pricktest. Det är ett allergitest där man droppar ett allergenextrakt från vanliga allergiframkallande ämnen på huden på underarmen och sedan gör man ett litet stick, som är så ytligt att det inte gör ont, för att se om du reagerar mot något av ämnena. Om huden reagerat med ett nässelutslag vid ett eller flera av sticken kan det tyda på allergi mot dessa ämnen. Pricktest kan inte utföras samtidigt som du tar symtomdämpande allergimedicin (antihistamin), eftersom denna medicin även dämpar den allergiska reaktionen i huden.
